Bibelstudieutkast till Mark. 7:1-23.

Vad som orenar människan

1 Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades runt honom. 2 De hade sett att några av hans lärjungar åt med orena händer, alltså utan att ha tvättat dem. 3 Fariseerna och alla andra judar äter nämligen inte utan att först tvätta händerna med en handfull vatten . De håller fast vid de äldstes stadgar . 4 Och när de kommer från torget äter de inte utan att först ha tvättat sig . Det finns många andra traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och kopparkärl. 5 Fariseerna och de skriftlärda frågade honom: "Varför följer inte dina lärjungar de äldstes stadgar utan äter med orena händer?" 6 Han svarade dem: "Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare . Det står skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig . 7 Deras vördnad för mig är meningslös, för lärorna de lär ut är människobud . 8 Ni överger Guds bud och håller er till människors stadgar." 9 Han sade också till dem: "Ni upphäver skickligt Guds bud för att upprätthålla era egna stadgar. 10 Mose har sagt: Hedra din far och din mor , och: Den som förbannar sin far eller sin mor ska straffas med döden . 11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Det du kunde fått som hjälp av mig låter jag i stället bli ’korban’, alltså en tempelgåva , 12 då tillåter ni inte längre att han gör något för sin far eller mor. 13 Ni upphäver Guds ord genom era stadgar som ni för vidare. Och ni gör många andra liknande saker." 14 Jesus kallade till sig folket igen och sade: "Lyssna på mig allihop och förstå: 15 Inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren. Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren. " 17 När han hade lämnat folket och kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom om liknelsen. 18 Han svarade dem: "Så ni förstår inte heller? Inser ni inte att inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren, 19 eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?" Därmed förklarade han all mat ren. 20 Och han fortsatte: "Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren. 21 Inifrån, från människornas hjärtan, kommer de onda tankarna: sexuell omoral, stöld, mord, 22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, orgier, avund , hädelse, högmod och dårskap. 23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.


Jesus drar för folket ut lärdomen av samtalet med fariséerna gällande deras handtvagning och upphävande av lagen. Evangelisten Markus förklarar i vers 3 och 4 att handtvagningsföreskriften är judarnas eget påhitt:
Fariseerna och alla andra judar äter nämligen inte utan att först tvätta händerna med en handfull vatten. De håller fast vid de äldstes stadgar. Och när de kommer från torget äter de inte utan att först ha tvättat sig. Det finns många andra traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och kopparkärl. Och i vers fem säger fariséerna och de skriftlärde det själv.

Pudelns kärna är fariséernas tro på deras egen syndfrihet. Om man inbillar sig, att man själv är ren, då måste man ju skydda sig mot utifrån kommande synd. De höll sina egna stadgar, men de var inte alls noga med hur ren man var i förhållande till Guds bud, säger Jesus i vers 9: Han sade också till dem: "Ni upphäver skickligt Guds bud för att upprätthålla era egna stadgar. Och Jesus tar som exempel deras förhållande till det tredje budet: 10 Mose har sagt: Hedra din far och din mor , och: Den som förbannar sin far eller sin mor ska straffas med döden. 11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Det du kunde fått som hjälp av mig låter jag i stället bli ’korban’, alltså en tempelgåva , 12 då tillåter ni inte längre att han gör något för sin far eller mor. 13 Ni upphäver Guds ord genom era stadgar som ni för vidare. Och ni gör många andra liknande saker."

När nu Jesus säger i vers 15:Inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren. Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren. ", då syftar han på de ord som dessa judar försvarar sig med, när de inte följer Guds bud. Deras ord ger uttryck för dels kärlekslöshet mot föräldrarna och dels förakt för Guds bud och de kommer sig av den ondska som finns i människans hjärta.

Jesus använder orden 'Det som kommer in i människan' som uttryck för det som har med kroppen att göra: den timliga maten. 'Det som går ut ifrån människan' tar han som uttryck för det som har med vår själ att göra, det som kommer från hjärtat: våra tankar, som formas till ord och bekännelse.

Han menar: Det är inget syndigt med själva maten, som ju Gud har skapat, inte ens med den naturliga orenhet som kan finnas på händer och kärl. Timlig smuts kan där vara, men ingen synd som gör oss orena inför Gud. Det är ju inte fråga om timlig hygien. Det menade inte fariséerna heller med sina stadgar. De försökte hålla sig andligen rena, rättfärdiga genom stadgar angående ätandet m fl timliga ting.

Men synden sitter redan i vår själ. Den kom dit redan i paradiset, inte in genom munnen utan genom öronen, när vi lyssnade till ormens lögn. Synden satt inte i det äpple som Adam och Eva åt, utan i det som de tog in i sin själ i form av ord. Och där blev synden kvar, så att vi alla fick den i arv genom födelsen till människa.

23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren. Han säger inte, att synden gör oss orena bara när det kommer ut, som om man skulle vara ren om man kan hålla synden inne eller inte är i stånd eller får tillfälle att släppa ut den. Redan tanken är synd, och vi är inte heller i stånd att halla den inne, nämligen då Guds Ande inte har herraväldet.

Här finns en parallell till ordet om hjärtats tro och bekännelsen. Rom. 10:10. Ty med hjärtat tror man ochblir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Gud har inte bara de ohörbara tankarna att döma efter, när han går till doms. Det fungerar automatiskt så som Jesu säger enligt Matt. 12:34 f. Huggormsyngel, hur skulle ni som är onda kunna tala något gott? Vad hjärtat är fullt av, det talarmunnen.

Jesus talar kategoriskt om alla människor i verserna 20-23. Hjärtat är orent hos alla genom syndafallet. Trots Jesu undervisning, som finns nedtecknad här i texten satt föreställningen att vissa djur, viss mat, var något orent, kvar hos Jesu lärjungar ända in i deras verksamhetstid som apostlar. Petrus t.ex. Apg. 10:14 f. Petrus svarade: Nej, nej, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt eller orent. Då sade en röst för andra gången till honom: Vad Gud har förklaratför rent ska inte du anse vara orent!