Andra söndagen efter påskDen gode herden
Joh. 21:15-19
15. När de hade ätit, sade Jesus till Simon Petrus: "Simon, Johannes son, älskar du mig mer än dessa gör?"
Jesus formulerar sin fråga med hänsyftning på Petri högmodiga ord i Matt. 26:33. Före Jesu korsfästelse och död hade Petrus sagt åt Jesus inför de andra lärjungarna: "Om än alla andra kommer på fall för din skull, så ska dock jag aldrig komma på fall." Matt.26:33. Och vidare: "Om jag än måste dö med dig, så ska jag dock förvisso inte förneka dig." Matt. 26:35. Strax därefter hade han brutit sitt löfte och nekat till att han kände Jesus. Han hade visat sig svekfull mot Jesus och dessutom gjort det i vittnens närvaro. Han ångrade sig bittert. Luk.22:62. Ändå föll han inte i förtvivlan, utan trodde på Jesu vilja och förmåga att förlåta. Luk. 22:32. Därav kom sig att Petrus nu älskade Jesus på ett helt annat sätt än tidigare och trodde mindre om sig själv. Jesus ville nu ge Petrus upprättelse inför lärjungarna och visa att han själv godkände hans bekännelse. Detta var nödvändigt för att Petrus skulle kunna fungera som en trovärdig apostel.
Han svarade honom: "Ja, Herre; du vet, att jag har dig kär."
Vad skulle Petrus svara? Han hade ju sagt, att han inte skulle svika Jesus, om än de andra gjorde det. Men han hade inte alls varit bättre än de. Skulle han nu säga: 'Nej, Herre, jag vet nu, att jag inte älskar dig mer än de andra'? - O, nej, det kunde han inte säga. Han älskade ju Jesus mer än någonsin nu, när han visste, att Jesus hade förlåtit honom. Det var viktigt för Petrus, att Jesus trodde på honom. Därför hänvisar han till Jesu förmåga att veta allt.
Då sade han till honom: "Föd mina lamm." Matt. 16:17, 26:33,34,69,70. Luk. 7:42,43, 22:32, 24:34. Joh. 1:42, 13:37,38. 1 Kor. 15:5
Den som ska vara i stånd att förkunna Guds nåd åt andra, måste själv ha erfarenhet av den. Petrus hade nu fått erfara Jesu gudomliga förlåtelse, och han fick nu som förtroendeuppgift av Jesus att tillhandahålla samma förlåtelse åt andra Jesu lamm. Petrus visste nu vad Jesu lamm behöver. Jesu ord är inte en order, utan en nåd och en bekräftelse på hans förlåtelse. Uppgiften är heller ingenting som Petrus efter bästa förmåga bör efterkomma, utan han blir ett redskap i Jesu hand och under Guds Andes ledning, och Gud själv är den verksamme.
16. Åter frågade han honom, för andra gången: "Simon, Johannes son, älskar du mig?"
Här är det inte längre fråga om jämförelse med de andra lärjungarna, utan om Petri kärlek i och för sig. Var den äkta?
Han svarade honom: "Ja, Herre; du vet, att jag har dig kär."
När en sann Jesu lärjunge försöker betrakta sin kärlek till Jesus, då finner han sin kärlek vara alltför liten, ja, han vill inte tala om den. Men när han igen ser på Jesus, då inser han att han för allt i världen inte vill mista honom. Petrus måste hänvisa till att Jesus visste detta. Detta är innebörden i 1 Joh. 3:20: Om vårt hjärta fördömer oss, så är Gud större än vårt hjärta och vet allt.
Då sade han till honom: "Var en herde för mina får." Jer. 3:15. Joh. 10:1. Apg. 20:28. Hebr. 13:20. 1 Petr. 2:25, 5:2,4
Petrus visste nu också hur fruktlöst det är att söka trofasthet och kärlek hos sig själv. Detta är en lärdom, som fåren i Jesu hjord stavar på under hela sitt jordeliv. Petrus fick till uppgift, att som en herde bevara dem från att falla i misströstan över deras egen ofullkomlighet. Han skulle vända deras blick mot Jesus, som själv är den fullkomlighet och kärlek, som av nåd tillräknas fåren. Inte däri består kärleken, att vi har älskat Gud, utan däri, att han har älskat oss, och sänt sin Son till försoning för våra synder. 1 Joh.4:10.
17. För tredje gången frågade han honom: "Simon, Johannes son, har du mig kär?"
Eftersom förnekelsen var trefaldig, behövde också avbönen vara trefaldig. Då Petrus nu hade börjat tala mera ödmjukt också om sin egen kärlek till Jesus, gick Jesus ner till hans nivå och använde inte ordet 'älskar'.
Petrus blev bedrövad över att han för tredje gången frågade honom: "Har du mig kär?" Och han svarade honom: "Herre, du vet allting; du vet, att jag har dig kär."
Petri bedrövelse vid den återkommande frågan visar att han var ärlig i sina svar. Han ville inte förlora Jesu förtroende. Men återigen kunde han inte annat än hänvisa till Jesu allvetande.
Då sade Jesus till honom: "Föd mina får. - Psalt. 78:71,72
Petrus hade nu fått bevis på ett återställt förtroende från Jesu sida, och han hade fått förtroendeuppgiften bekräftad trefaldigt, som i treenige Guds namn.
18. Sannerligen, sannerligen säger jag dig: När du var yngre spände du själv bältet om dig och gick, vart du ville; men när du blir gammal, ska du nödgas sträcka ut dina händer, och en annan ska spänna bältet om dig och föra dig, dit du inte vill." 2 Petr. 1:14
19. Detta sade han för att ge till känna, med hurudan död Petrus skulle förhärliga Gud.Petrus fick även lidandet som en uppgift av Jesus. Likasom Gud blev förhärligad genom Jesu lidande i det att han utstod allt utan att svikta, blir Gud förhärligad också då det blir uppenbart hur Guds makt bevarar en Jesu lärjunge i tron under lidandet.
Och sedan han hade sagt detta, sade han till honom: "Följ mig." Matt. 10:38, 16:24. Joh.13:36
Dessa två ord var en slutlig bekräftelse på att Jesus till fullo hade accepterat Petri avbön. Dessa två ord innehåller nu, från den omvände Petri synvinkel, mycket mera än samma ord innehöll för lärjungarna då de fick höra dem vid deras kallelse.