Sjätte söndagen efter påsk

Väntan på den helige Ande

Joh. 15:26-16:4

 

26. Dock, när Hjälparen kommer, som jag ska sända er ifrån Fadern, sanningens Ande, som utgår ifrån Fadern, då ska han vittna om mig. Luk. 14:49. Joh. 14:26. 16:7 f.

Ordet 'dock' syftar på det som Jesus talat i det föregående om människornas hat mot Jesus och hans efterföljare, ett exempel på hur omöjligt det är för människan att omvända sig själv och ge sig ett nytt och rätt sinnelag. Den enda möjligheten till frälsning från människans nedärvda onda sinnelag kommer genom Guds Andes undervisning. Anden kallas därför Hjälparen - men inte med den bland oss vanliga innebörden att han ger en handräckning till något som vi åstadkommer, utan så att han själv åstadkommer hela vår omvändelse och sinnesändring.
Att Anden utgår från Fadern betyder dels att Anden verkar på Faderns initiativ, att Fadern styr Andens verksamhet suveränt så som han vill och behagar, och dels att Andens verksamhet bland oss är ett utslag av Faderns gudomliga kärlek till oss, en kärlek som ingen förtjänar eller ens har förstånd att be om. Andens undervisningsmaterial är evangeliet om frälsningen genom Jesu död för världens synd. Evangeliet är det enda som är kraftigt nog till att åstadkomma ett nytt och andligt liv och sinnelag hos människan.

27. Också ni kan vittna, eftersom ni har varit med mig från begynnelsen. Apg. 1:8,21. 5:32.

Likasom Anden skulle vittna om Jesus och hans verk, så hade också lärjungarna redan då något att berätta om Jesu gärningar från det som de hade bevittnat.

16:1. Detta har jag talat till er, för att ni inte ska komma på fall.

Lärjungarna var alltjämt påverkade av de judiska föreställningarna om en mäktig Messias som varken ska lida under människor eller dö, utan med makt ställa allt till rätta. För att de inte skulle överväldigas av tvivel och misströstan när de ser att deras drömmar inte stämmer med verkligheten har Jesus berättat för dem något om det som ligger framför dem i tiden, dels om sin egen bortgång och dels om världens hat mot dem.

2. Man ska utstöta er ur synagogorna; ja, den tid kommer, då vem helst som dödar er ska mena sig därmed förrätta offertjänst åt Gud. Joh. 9:22. 15:20 f.

När lärjungarna börjar förkunna evangeliet, kommer det att visa sig att den institution som skulle vara centrum för det sanna Gudsordet inte alls är det, utan människorna där är andligen blinda och fyllda av hat mot Gud och hans trogna. Evangeliet har den verkan, att det tar fram i dagen det som är fördolt hos människorna. Det kommer då att visa sig, att människors andliga förblindelse i nämnda institutioner är så total, att de tar sanningen för lögn och sanningssägarna för onda förförare. Så har förhållandena vanligen utvecklat sig också i de etablerade s k kristna kyrkorna, och så är det också idag på många håll.

3. Och så ska de göra, därför att de inte har lärt känna Fadern, ej heller mig. 1 Kor. 2:8.

Orsaken till människornas fientliga inställning gentemot Jesu lärjungar är att dessa människor i sina hjärtan har avvisat Gud och hans ord. Därför har de aldrig kunnat lära känna varken Gud eller hans Son. Den som känner Gud som en älskande Fader älskar honom och hans egna.

4. Men detta har jag talat till er, för att ni, när den tiden är inne, ska komma ihåg, att jag har sagt er det.

Lärjungarna var ännu blockerade i sin förmåga att fatta vad Jesus talade om sin död och kommande svårigheter. Men det var ändå viktigt att han sade åt dem det som han sade, eftersom de skulle komma att minnas hans ord och senare få tröst och styrka genom dem. Här kan vi hämta en fingervisning angående nyttan av att så ut Ordet, även där det inte bär frukt genast t ex ifråga om missionsarbete bland de unga.

Jag sade er det inte från begynnelsen, ty jag var ju hos er. Joh. 13:19.

Dittills hade Jesus varit i kroppslig gestalt hos sina lärjungar, och de hade varit under hans beskydd, så att de inte led någon nöd. De hade också kunnat tala med honom direkt om sina bekymmer. Men snart skulle de nödgas klara sig utan att se honom för sina ögon och därtill bli utsatta för förföljelser. Därför var det nu rätt tid att berätta för dem vad som låg framför.

 

Sammanfattning

I denna text förbereder Jesus lärjungarna på vad som ligger framför dem i tiden. Det var nödvändigt att ge dem några viktiga ord att minnas, för att de inte skulle falla för misströstan och tvivel inför kommande motgångar. Dittills hade Jesus varit med dem i synlig gestalt, men snart skulle han lämna dem och i stället verka med dem genom Anden. Så snart Jesu frälsningsverk blev fullbordat skulle det bli Andens uppgift att förkunna det för världen. I den uppgiften skulle också lärjungarna få vara med som Andens redskap. Men förkunnandet skulle också komma att vara förknippat med förföljelser från dem som förkastar budskapet. Dessa människors hat är en följd av att de inte vill tro budskapet, genom vilket de skulle ha fått ett nytt sinne. De kan aldrig uppleva den gudomliga kärleken i Kristus, eftersom de håller sig själv för goda och förkastar evangeliet, som handlar om nåd för syndare.

Handbokens rubrik för dagen 'Väntan på den helige Ande' är en teoretisk konstruktion med tanke på tiden före pingst. Den har ingen förankring i verkligheten. Dels är textens händelser förlagda vid tiden före Jesu lidande, och dels hade de tolv ingen längtan efter den helige Ande. De förstod inte ännu vad det var fråga om, även om de kunde lägga Jesu ord på minnet för kommande bruk. För det tredje kan ingen vänta på den helige Ande, eftersom ett sådant väntande måste förutsätta, att man redan har fått Anden. Vår kristna oupphörliga bön om Anden innebär inget väntande, lika lite som bönen om syndernas förlåtelse skulle innebära att vi inte redan hade den.

En sammanfattande rubrik över texten kunde kanske vara 'Något om följderna av Jesu offerdöd'.